Mens, menstruation, lingonveckan - kärt barn har många namn. Här kan du läsa allt om mens, mensskydd och få svar på vanliga frågor om mens.

Vad är mens?

Kvinnor föds med cirka en miljon ägganlag i äggstockarna. När du kommer i puberteten börjar äggen mogna, det är då den första ägglossningen sker. Om ägget inte har blivit befruktat passerar det ut genom kroppen med blod och slem från livmodern ungefär två veckor efter ägglossningen. Den blödningen är mensen. Mensen kommer ungefär en gång i månaden och du blöder i ungefär 3 till 6 dagar.

När kommer mensen?

De flesta får mens i åldern 12-14 men det är vanligt att få mens när du är mellan 9-16 år. Första mensen kan komma som en överraskning men det finns några tecken på att mensen är på väg, till exempel om du har fått flytningar, fått behåring på kroppen och brösten känns ömma.

Oregelbunden mens

Dagen från mensen börjar till nästa mens börjar kallas för menscykel, menscykeln är vanligtvis mellan 21-35 dagar. Alla kvinnors menscykel ser olika ut, vissa har mycket punktlig mens, andra har oregelbunden mens och det finns även somliga som inte har mens överhuvudtaget. Precis på samma sätt som alla människor är unika, kan även mensen variera från individ till individ.

Om mensen är oregelbunden i början är det inte alls ovanligt, många har upplevt samma! Det är inte heller ovanligt att det dröjer ännu längre från första mensen till nästa blödning. Det vanligt att mensen är oregelbunden men det brukar rätta till sig efter ett tag och till sist får de flesta en jämn menscykel. Om mensen plötsligt blir oregelbunden kan det bero på stress, att du tränar för hårt, har ätstörning, äter för lite, stora miljöbyten och om du mår dåligt.

Om mensen har uteblivit i sex månader och du har oregelbunden mens som påverkar dig och din hälsa kan du kontakta vårdcentralen eller ungdomsmottagningen.

Mensskydd

De vanligaste mensskydden är binda, tampong, trosskydd och menskopp. Det finns att köpa på apotek, i mataffärer, kiosker med mer.  Mensskydd finns också i olika storlekar anpassade efter hur mycket du blöder. Prova dig fram för att hitta det som passar dig bäst. 

• Binda

Bindan placeras i trosan och suger upp blodet. Bindor är olika tjocka och långa anpassade för hur mycket du blöder. Om du blöder mycket kan du använda nattbinda som är tjockare och längre.

• Tampong

Tampongen förs in i slidan och suger åt sig mensblodet. Att börja med tampong kan upplevas knepigt först. Du kan prova att föra in en tampong när du har mycket mens, för vissa blir det lättare om en först kissar och sedan provar att föra in tampongen. Andra väljer att använda vaselin för att smörja upp tampongen.

• Trosskydd

Trosskydd placeras i trosorna och suger upp blodet. Trosskydd är tunnare än binda och kan användas om du blöder mindre eller tillsammans med en tampong.

• Menskopp

Menskopp är en kopp gjord av plast eller silikon som förs in i slidan precis innanför slidöppningen och samlar upp blodet. Koppen töms några gånger om dagen och kan användas i flera år. Även menskopp finns i olika storlekar anpassade för hur mycket du blöder.

Mensvärk och PMS

Mensvärk kan vara att du får ont i magen, ryggen, låren, huvudvärk och blir illamående någon dag innan mensen eller i början av mensen. Mensvärk är vanligare när du är yngre och smärtan kan variera från en gång till en annan.  

När du har mensvärk kan smärtan minska om du håller det värkande området varmt med en värmedyna eller en vattenflaska med varmvatten. Det kan också vara bra att röra på sig. På apoteket hittar du även receptfria läkemedel som kan hjälpa mot mensvärk. Om du har mycket ont kan du alltid vända dig till vårdcentralen eller till ungdomsmottagningen.

PMS står för premenstruell syndrom och innebär att humöret kan förändras. Du kan få besvär som svullna bröst, snabba humörsvängningar, svårt att sova, huvudvärk, oro och ångest och att du blir hungrigare än vanligt. PMS börjar ungefär en vecka innan mensen kommer och brukar avta när mesen kommer. Precis som vid mensvärk kan det vara bra att röra på sig när du har PMS. Försök även att sova tillräckligt och ät regelbundet.

Flytningar

Flytningar är en vätska som kommer från slidan. Flytningar är vitaktiga eller genomskinliga och brukar lukta lite syrligt. Flytningar håller slidan ren, skyddar mot infektioner och gör att slemhinnorna i slidan hålls fuktiga. Det är vanligt att få flytningar när du kommer in i puberteten och det kan vara ett tecken på att du snart kommer att få din mens. Kvinnor har flytningar hela livet, i början mycket men de minskar sedan ju äldre du blir.  

Det är olika från person till person hur mycket flytningar man har. Det är vanligt att få lite mer flytningar precis före man ska ha mens. Det är också vanligt att flytningarna är brunaktiga före och strax efter mensen.

Om du har mer flytningar än vanligt så använd olja eller ljummet vatten för att tvätta underlivet, använd bomullstrosor och använd inte kläder som sitter tajt runt underlivet.

Missfärgade flytningar

Missfärgade flytningar och flytningar som plötsligt börjar lukta annorlunda kan bero på obalans i underlivet. Detta kan till exempel bero på för tajta kläder runt underlivet eller att man tvättar sig för mycket. Detta brukar gå över efter några dagar. Det är viktigt att komma ihåg att inte tvätta underlivet med tvål. Vatten och kanske olja räcker bra. 

Om flytningarna är fortsatt missfärgade efter några dagar, om de luktar illa, om du får klåda eller ont i magen bör du kontakta ungdomsmottagningen eller vårdcentralen för att kontrollera att allt är som det ska. Det kan då bero på någon infektion eller sjukdom.

Mellanblödningar

Blödningar som kommer mellan mensen kallas för mellanblödningar. Det är vanligt att blöda lite före mensen, efter mensen och när du har ägglossning. Mellanblödningar kan också bero på att du använder preventivmedel som innehåller hormoner så som p-piller, minipiller eller mellanpiller, i sådana fall bör du göra ett uppehåll på 4 dagar så att du blöder klart.

Mellanblödning kan också vara ett symptom på infektion eller könssjukdom. Om du har mellanblödningar under eller efter ett slidsamlag, om du har haft oskyddat sex och du har blödningar kan du kontakta ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. 

Vanliga frågor:

Kan jag bada när jag har mens?

• Du kan bada när du har mens. Om du ska bada i simbassäng tillsammans med andra så är det här lämpligt att använda tampong eller menskopp. Om du inte är bekväm med att använda tampong eller menskopp kan det vara bäst att avstå bad i simbassäng under mensen. Viktigt att tänka på om du använder tampong vid bad är att du byter denna efter badet.

Hur ofta ska jag byta binda?

• Du kan behöva byta binda ungefär var fjärde timme beroende på hur mycket du blöder. Byt oftare om bindan blir tung och våt.

Hur ofta ska jag byta tampong?

• Byt tampong ungefär var fjärde timme. Låt inte en och samma tampong sitta i mer än åtta timmar.

Kan jag träna när jag har mens?

• Ja, du kan träna när du har mens. Träning kan också minska smärtor vid mensvärk.

Hur ofta ska jag tömma menskoppen?

• Töm menskoppen 2 till 4 gånger om dagen. Om du har rikliga blödningar kan du behöva tömma oftare. Du kan även sova med menskopp.

Varför är mensen brun?

• Mensen kan vara brun i början och i slutet av mensen, det kan bero på att du blöder mindre och blodet hinner torka innan den kommer ut.

Du är alltid välkommen att kontakta en av landet tjej- och ungdomsjourer om du har frågor! Du kan också läsa mer på 1177.se