Sexuella trakasserier – i skolan eller på jobbet

Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier? Kanske vet du inte riktigt vad du skall svara på den frågan. Men om du i stället får svara på om någon på jobbet har tagit på dig på ett sätt som du inte tyckte om? Eller om någon i skolan har sagt något kränkande eller tittat på dig på ett sexuellt sätt, som du tyckte var obehagligt?

Om du någon gång har varit med om något sådant, har du råkat ut för sexuella trakasserier, som är ett brott mot lagen. Om trakasserierna sker på andra platser än i skolan och på jobbet så kallas det för sexuellt ofredande eller sexuella övergrepp, som också är allvarliga brott.

Fler exempel på sexuella trakasserier

När någon tafsar eller rör vid dig, trots att du inte vill det.
Sexuella antydningar och anspelningar som inte känns bra. Det kan vara blickar, visslingar och kommentarer om ditt utseende, som du upplever som sexuella och obehagliga.
När någon pratar eller skickar meddelanden om sex trots att du inte vill, ger ovälkomna förslag eller kräver allt ifrån en kyss till oralsex på toan. Det kan också handla om brev eller telefonsamtal med sexuell underton.
När någon visar eller sätter upp sexuella bilder som känns obehagliga, till exempel porrbilder.
När någon sprider sexuella rykten, till exempel om att du har haft sex med väldigt få – eller med många.
Kränkande och sexuella skämt.

Känns något fel så är det oftast det. Lita på din magkänsla.

Det är alltid mottagaren som avgör om det är trakasserier

Det som är okej för en person, kan kännas kränkande för en annan. Det är därför alltid du själv som avgör om du blir trakasserad eller inte. Tyvärr är sexuella trakasserier vanligt på både skolor och arbetsplatser. Det är mest tjejer som drabbas men även killar blir utsatta.

Om killarna börjar tafsa i skolan och tjejerna klagar över det, kan de tyvärr få höra dåliga ursäkter. Som att killar mognar senare än tjejer och att det blir bättre med tiden. Eller så förklarar de vuxna att killen antagligen är kär i tjejen han trakasserar och visar sitt intresse genom att just ta henne på brösten eller kalla henne för hora. Ofta får tjejer höra att de är överkänsliga när de försöker sätta gränser och säga ifrån. Tjejer blir lätt förlöjligade istället för stöttade när de försöker sätta stopp för trakasserierna. Denna syn på tjejer och killar jobbar feminister hårt med att får bort.

Det här kan du göra om du har blivit utsatt

Lita på magkänslan. Det är vanligt att tjejer förminskar känslan av att ha blivit sexuellt trakasserad. Du kanske tänker att: ”Nä, det var nog bara jag som överdrev när Jocke sa att jag hade snygg rumpa och klämde på den – fastän jag tyckte just då att det kändes fel.” Men det är bara du själv som kan bestämma om något inte känns bra. Det spelar egentligen inte någon roll om den andra personen menar illa eller inte, du har rätt att slippa vara med om det.
Säg ifrån. Ta reda på vem eller vilka det är som sprider rykten och ställ personen till svars. Eller sätt ner foten när någon tafsar, visar porrbilder eller drar sexskämt om det känns jobbigt. Ibland kan det kännas lättare att skriva ett brev till personen eller ta hjälp av någon annan, som du litar på. När du säger ifrån är det bra att vara tydlig; både med vad som händer, hur du upplever det och vad du tycker. Till exempel kan du säga ”Du tar på min rumpa, det känns obehagligt, jag vill att du lägger av med det”. Det kan kännas bra att träna med en kompis eller framför en spegel först.
Prata med andra som blir utsatta. Det kan vara svårt att ensam säga ifrån. Men ofta finns det andra som också blir utsatta, men inte vågar ta sin känsla på allvar eller säga ifrån själva. Så fråga dina kompisar om de har blivit trakasserade av samma person som du, eller av någon annan på din arbetsplats eller skola. Så kan ni samla mod tillsammans och sätta stopp.
Berätta för någon annan. Om du känner dig utsatt i skolan eller på jobbet och inte vågar säga ifrån är det viktigt att du får hjälp. Det gäller också om trakasserierna fortsätter trots att du har sagt ifrån. Försök att prata med någon vuxen på skolan, en förälder, arbetskamrat eller någon annan. Kanske kan ni gå tillsammans till rektorn eller chefen och förklara vad som händer. Det är skolans eller arbetsplatsens ansvar att stoppa det som händer. Om du inte tycker att du får tillräcklig hjälp kan du kontakta diskrimineringsombudsmannen.
Prata med någon om hur du mår. Många som blir utsatta för sexuella trakasserier mår dåligt, känner sig hjälplösa eller tänker att det är de själva det är fel på. Därför kan det vara skönt att prata med någon om hur du mår, och få hjälp att må bättre. Du kan till exempel prata med någon på en ungdomsmottagning, en skolkurator, en tjej/kvinnojour eller någon annan du litar på.

Kontakta kuratorn eller ungdomsmottagningen

Unga kan kontakta sin kurator på skolan, ungdomsmottagningen, Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) eller sin vårdcentral. De kan i sin tur hjälpa dig vidare i vården om du till exempel behöver prata med någon. Tjejer som är över 18 år kan i stället kontakta sin husläkare, mödravårdscentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Det finns en diskrimineringslag som säger så här: ”Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet.” Samma sak gäller i skolan. Det skall finnas en likabehandlingsplan och en jämställdhetsplan på alla arbetsplatser och skolor. Kolla den för att se hur just din arbetsplats eller skola arbetar för att förhindra att sexuella trakasserier förekommer. Tyvärr tar inte alla arbetsgivare, rektorer och lärare det här på allvar, trots att de kan anmälas till diskrimineringsombudsmannen om de inte gör det. Då är det bra att du känner till dina rättigheter och påminner de ansvariga. Ta hjälp av andra vuxna om det behövs.

Tänk också på hur du pratar om andra tjejer

Sexuella trakasserier börjar ofta med ryktesspridning. Det är viktigt att ta fram problemet i ljuset och diskutera och ifrågasätta det. Tänk också på hur du själv beter dig. Hur pratar du om andra tjejer? Om du är utsatt för ryktesspridning eller någon annan kränkning, kom ihåg att:

Det inte är dig det är fel på.
Du inte är mindre värd än någon annan för att du har haft en kort relation, hånglat med någon, inte har hånglat med någon, blivit kär i ”fel” person, pratat för högt eller för lågt, haft kort kjol eller blivit sexuellt utsatt.
Bara du kan avgöra om du blir kränkt eller inte.

Författare: Camilla Andersson, tjejjouren Engla i Ängelholm. Faktagranskad av: Sandra Dahlén, sexualupplysare