Våld mot personer med funktionsnedsättning
Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är ett allvarligt och osynliggjort samhällsproblem. Kvinnor med funktionsnedsättning kan precis som kvinnor generellt utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men våldet kan också ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen.
Både i Sverige och i andra länder är forskningen begränsad. Men flera studier har visat på att kvinnor med funktionsnedsättning är utsatta för våld i högre utsträckning än kvinnor i övrigt.
En undersökning från 2012 bland cirka 42 000 kvinnor i EU visade att kvinnor med funktionsnedsättning löper högre risk än andra kvinnor att utsättas för våld. 34 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning hade efter sin 15-årsdag utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. För kvinnor utan funktionsnedsättning var motsvarande siffra 19 procent. Av kvinnorna med funktionsnedsättning hade nästan hälften utsatts för fysiskt eller sexuellt våld i barndomen vid minst ett tillfälle.
Precis som för kvinnor generellt är det ofta en partner eller en tidigare partner som utsätter kvinnor med funktionsnedsättning för våld. Men förövaren kan också vara till exempel en färdtjänstchaufför, personal inom hemtjänsten eller en personlig assistent. Ibland är förövaren samtidigt kvinnans partner eller nära familjemedlem och den person som är anställd för att ge henne vård och assistans. Oavsett relationen mellan kvinnan och förövaren kan det finnas en betydande maktobalans.
Kvinnor med funktionsnedsättning kan precis som andra kvinnor utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våldet kan dock även ta sig andra uttryck och förövaren kan utnyttja det faktum att kvinnan har en funktionsnedsättning. Till exempel kan en kvinna med funktionsnedsättning nekas tillgång till hjälpmedel och medicin. Det kan också handla om fysiskt våld där personens hjälpmedel används som tillhygge.
Personer med funktionsnedsättning har ofta har en begränsad ekonomi. Att vara ekonomiskt beroende av andra kan öka risken för att utsättas för våld i nära relationer.
Personer med funktionsnedsättning löper också en större risk att utsättas för prostitution och människohandel.
Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering på flera sätt. Myter som att kvinnor med funktionsnedsättning är opålitliga, asexuella eller hypersexuella kan påverka både våldsutsattheten och bemötandet. Sådana myter kan leda till att kvinnorna klandras och misstros när de försöker förmedla vad de varit med om.
I en rapport från Jämställdhetsmyndigheten 2022 beskrivs exempel på brister som blivit särskilt tydliga under pandemin för våldsutsatta personer med funktionsnedsättning. Det finns få skyddade boenden som är anpassade för olika typer av funktionsnedsättningar. Personal som har kunskap inom funktionshinderområdet har inte kunskap om området våld i nära relationer; medan personal som har kunskap om våld i nära relationer saknar kunskap om funktionsnedsättningar.