Våld mot äldre

Våld mot äldre personer är ett folkhälsoproblem som det sällan talas om. Äldre personer blir ofta utsatta för våld på den plats som borde vara allra tryggast: i hemmet eller på vårdplatsen. Förövaren kan till exempel vara en partner eller ett barn.

Den vanligaste typen av våld mot äldre, som kommer till myndigheternas kännedom, är försummelse. Försummelse kan handla om att bli hindrad från att få hjälpmedel en behöver, få felaktig medicinering, eller att bli hindrad från att söka hjälp i vården.

Den fysiska konditionen och allmäntillståndet hos en äldre person kan bli snabbt och radikalt försämrat på grund av våld eller försummad vård. Därför måste personen få hjälp omedelbart.

Äldre kvinnor som utsätts för våld kan befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. 

Våld mot äldre kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som fått ökad uppmärksamhet under de senaste årtiondena. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Därigenom försvåras deras möjligheter att få stöd och hjälp. 

I en svensk studie publicerad 2017 rapporterade 5,8 procent av kvinnor och 2,7 procent av män i åldrarna 60 till 74 år att de hade utsatts för någon form av våld under det senaste året. Våldet kunde vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Kvinnor svarade i mycket högre grad än män att de hade utsatts för sexuellt våld (3,2 procent jämfört med 0,8 procent). För män var det vanligast att ha utsatts för psykiskt våld (1,3 procent). 

Äldre kvinnor kan utsättas för försummelse, ekonomiskt utnyttjande, fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Försummelsen kan vara såväl aktiv och medveten som passiv och omedveten.

Oavsett ålder kan det vara svårt för en kvinna att söka hjälp och att bryta upp från en relation där hon utsätts för våld. Äldre kvinnor, jämfört med yngre, kan emellertid möta ytterligare försvårande omständigheter. Generationsbetingade faktorer kan medföra att kvinnor i äldre generationer har ännu svårare att identifiera handlingarna de utsätts för som våld.

Vidare kan äldre kvinnor oftare möta ekonomiska hinder i och med att de lönearbetat i lägre utsträckning, och att de har haft sämre tillgång till välbetalda yrken. Hinder relaterade till ohälsa och funktionsnedsättning förväntas också vara vanligare bland äldre kvinnor. Om det finns stereotypa föreställningar och bristande kunskap bland yrkesverksamma som möter våldsutsatta äldre kvinnor kan detta ytterligare försvåra kvinnornas hjälpsökande. 

Yrkesverksamma, inte minst inom hälso- och sjukvården, har en viktig roll i att identifiera våldsutsatthet bland äldre kvinnor. Det är viktigt att personalen är observant på om en äldre kvinna indikerar att hon är våldsutsatt. Personal inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten bör rutinmässigt ställa frågor till äldre kvinnor om deras erfarenheter av våld.