Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det ofta kan handla om flera förövare, att det grövsta våldet i regel är planerat, och att både kvinnor och män kan utsättas.

Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner.

De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen. 

Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi som ställer upp villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att ha utsatts för våldtäkt kan leda till bestraffningar och även dödligt våld.

 Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

Ytterligare en typ av förövare, utanför den närmaste familjen eller släkten, är landsmän eller personer som rör sig i samma omgivningar, som utövar kontroll över, hotar eller trakasserar den utsatta personen och ibland flera i en familj för att de inte anses följa kollektivets rådande normer.

Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga Våldet och förtrycket drabbar såväl flickor och kvinnor som pojkar och män och både män och kvinnor kan vara förövare. Ibland är en och samma person både utsatt och förövare, det gäller inte minst pojkar och unga män. Både unga kvinnor och unga män kan tvingas att gifta sig mot sin vilja och kan också utsättas för våld om de har en relation med någon som familjen eller släkten inte accepterar. De kan även utsättas för våld av en pojk- eller flickväns familj eller släkt.

Pojkar och unga män kan även utsättas för våld om de stödjer eller beskyddar flickor eller kvinnor som bryter mot familjens normer och värderingar.

I rapporten Gift mot sin vilja (2009) beräknas att cirka 70 000 personer i åldern 16–25 år i Sverige inte helt fritt kan välja vem de vill gifta sig med. Det motsvarar 6,6 procent av unga kvinnor och 3,8 procent av unga män.

Även hbtqi-personer kan utsättas för hedersrelaterat våld. Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck som bryter mot en heterosexuell norm kan uppfattas som ett hot mot familjens heder. Det förekommer att unga hbtqi-personer i en hederskontext utsätts för så kallade omvändelseförsök. Omvändelseförsök förekommer även i andra miljöer än just hedersrelaterade.