Att lämna

Att stanna kvar eller lämna en man som slår... Det kan vara svårt för omgivningen att förstå varför du stannar i en relation där du utsätts för våld. Men våldet är psykiskt nedbrytande och till slut normaliseras det. Det blir så normalt att du nästan glömmer hur det är leva utan våld.

Att stanna kvar för länge i dåliga relationer är inget som misshandlade tjejer och kvinnor är ensamma om. De flesta stannar till exempel kvar på arbetsplatser där de vantrivs och blir mobbade. Det är svårt att lämna!

Att lämna en man som slår är ofta ett ännu större steg än att bryta upp från en ”vanlig” parrelation och du kan slungas fram och tillbaka mellan eufori och misströstan. 

Till och med om du faktiskt har gjort slut och brutit dig ur misshandelsrelationen hänger frågan envist kvar om varför du stannade så länge, kanske både hos dig själv men ofta kommer även från andra vilket kan vara oerhört påfrestande. När fokus skiftar från förövaren till våldsoffret på det sättet blir det som att försöka hitta felet hos dig som blev utsatt för våldsbrott. Men felet är att granska dig, för det är inte dina egenskaper, läggning, vanor, erfarenheter, utseende, handlingar eller icke-handlingar som utlöst våldet. Våldet är inte ditt ansvar. Du är varken skyldig eller medskyldig.
Tänk om alla skulle fråga andra brottsoffer, exempelvis de som utsatts för inbrott, rån eller stöld, varför de förvarade värdefulla föremål i sitt hem, varför de befann sig just på den plats där brottet begicks eller varför de tog med sig plånbok, telefon eller handväska när de gick ut. 

Vid en uppbrottsprocess kan det uppstå tankar, exempelvis kan det handla om rädsla för hur partnern eller någon annan kommer att reagera. Kanske är du nöjd med vissa delar av relationen och hoppas att det mindre bra ska upphöra. Det kan handla om oro för hur du ska klara dig ekonomiskt eller att du vill inte vara ensam. Om ni har gemensamma barn eller husdjur kan uppbrottet kännas extra svårt.

Finns det barn med i bilden befarar många att den våldsamme partnern ska begära ensam vårdnad eller umgängesrätt och kunna skada barnen ännu värre. Barn påverkas mycket av att se eller höra en närstående bli utsatt för olika former av våld. Barn vet oftast om vad som pågår, trots att vuxna kanske inte tror det. Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans. Det är straffbart att utsätta ett barn för att se eller höra vissa brottsliga gärningar, som våld i en relation.

 

Separationsvåld

Separationsvåld är den våldsform som kan uppstå när du bestämt dig för att lämna en relation. Det är den farligaste tiden då risken för dödligt våld ökar eftersom våldsutövaren upplever att hen tappar kontrollen över dig och då kommer ta till alla medel för att få dig att stanna i relationen. Det är viktigt att du planerar för en separation på ett säkert sätt för både för dig själv och eventuella barn. 

Funderar du på att lämna en relation och behöver hjälp med att planera hur du gör det på ett säkert sätt? 
Kontakta oss så hjälper vi dig!

 

Vid en akut situation 

  • lämna hemmet om du kan och ta med dig dina barn
  • ring polisen - 112
  • för praktisk och ekonomisk hjälp, ring socialtjänsten i den kommun där du bor
  • för råd och stöd ta kontakt med oss på kvinnojouren

När en person väljer att lämna en våldsam relation är det ofta ett stort praktiskt och emotionellt arbete som måste göras för att kunna leva ett liv fritt från våld och förtyck. Det arbetet består av tre olika faser som kan ske efter varandra eller parallellt.


Att bryta upp – Forskning visar att kvinnor som lämnar en relation där de utsätts för våld oftast gör det efter någon form av vändpunkt. Denna vändpunkt är ofta två av dessa alternativ: Hon är hotad till livet, eller någon annan hotas att skadas (ofta ens gemensamma barn).

Att bli fri – Känslomässig frihet, att bryta de emotionella banden till förövaren och landa i sitt beslut att lämna och avsluta relationen.

Att förstå – Den som varit utsatt för våld kan förstå vad hon varit med om och se på det som hänt utifrån. Den som har levt i en våldsam relation kan känna sorg över vad man gjort mot sig själv och kan bli deprimerad.

Hos oss kan du få stöd i att reda ut dina tankar och känslor!

Barn påverkas mycket av att se eller höra en närstående bli utsatt för olika former av våld. Barn vet oftast om vad som pågår, trots att vuxna kanske inte tror det.

Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans.

Det är straffbart att utsätta ett barn för att se eller höra vissa brottsliga gärningar, som våld i en relation.

Den person som står för våldet riskerar att misstänkas även för barnfridsbrott om barnet på något sätt bevittnat våldet. Straffet blir fängelse i upp till två år. Vid grovt brott kan straffet bli fängelse i lägst nio månader och högst fyra år.

Barnet har också rätt till skadestånd som alla andra barn har när de utsätts för brott.

Man räknas som barn upp till 18 års ålder.

Det finns hjälp för barnen

Hos socialtjänsten kan du få hjälp att diskutera stödinsatser för barn. Det kan gälla både samtalshjälp och praktiskt stöd och skydd. Ni kan få hjälp genom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP om du märker att ett barn mår psykiskt dåligt.

Du kan prata med en jurist om du är orolig för frågor om vårdnad och umgänge efter en eventuell separation. 

Misstänker eller vet du att ett barn är utsatt för våld eller lever i en våldsam miljö?

Kontakta socialtjänst och polis om du är orolig för att ett barn utsätts för våld eller måste bevittna våld. Du behöver inte veta säkert, din misstanke räcker.

Kontakta kommunens socialjour eller polisen på telefonnummer 114 14 om du inte kan vänta tills socialtjänsten har telefontid. Vid pågående brott ska du ringa telefonnummer 112.

Privatpersoner och personer som arbetar med ideell verksamhet har ingen anmälningsplikt, men om du misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till socialtjänsten så att de kan utreda vad som har hänt. Du behöver själv inte veta exakt vad det är som har hänt.

Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel personal inom förskolan, skolan, fritids, sjukvården, polisen och kyrkan.

Det är viktigt att anmäla

Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte ingripa. Det kan bero på att de är oroliga för att ha fel, inte vet vad de ska göra eller tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i. Men då kanske barnet inte får någon hjälp alls. För barnets bästa bör du därför alltid anmäla.