Jourens samtalsmodeller

Oavsett våldets karaktär, din kulturella bakgrund eller religion, din ålder, ditt språk, din könsidentitet, sexuella läggning eller om du har en funktionsvariation/nedsättning är du välkommen att kontakta oss!

På Kvinnojouren i Örnsköldsvik använder vi oss av samtalsmodellerna RBP (Response- Base Practice) och AKH (Alla kvinnors hus manualbaserade samtalsmetoder). Vi är utbildade i Trappan modellen för att kunna stötta barn och unga som upplevt våld i hemmet. Vår barnansvarige på jouren har genomgått Rädda barnens grundutbildning i Traumamedveten omsorg (TMO).

Samtalsmodellen RBP: När vi på jouren arbetar responsbaserat utgår vi från att våldet är kontrollerat och avsiktligt – och det är alltid utövarens ansvar! Vi gör också korrekta beskrivningar av våld och använder inte ord som t ex bråk eller gräl eller ”husfridssex” för att beskriva psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Vi kallar våld för våld!

Vi vet också att den som utsätts för våld alltid gör en form av motstånd. Man försöker bevara sin värdighet och skydda sig själv och närstående från våldet så gott man förmår. Motstånd är så mycket mer än ett direkt fysiskt försvar. Det kan vara det du tänker, det du känner, gör (eller inte gör) för att motsätta eller skydda dig från våldet. Ofta kan det vara små saker som inte alltid märks. Men det är otroligt viktigt att få prata om hur man faktiskt försökt skydda sig själv och att få syn på att man gjorde det man kunde i situationen eftersom det kan avlasta känslor av skuld & skam. Och det känns ofta stärkande att få syn på hur man försökt agera och gjort motstånd, vilket det i sin tur underlättar i återhämtningen efter våldet.
När vi arbetar responsbaserat pratar vi också om omgivningens bemötande av dig som blivit utsatt för våld, det kan vara bemötande från familj och vänner eller från t ex socialtjänst eller polis. Vi vet att ett bra, respektfullt och värdigt bemötande är viktigt för att man ska kunna återhämta sig från våldet och gå vidare!

Samtalsmodellen AKH: Efter att du har träffat oss på jouren ett par gånger kan vi tillsammans börja arbeta med mer strukturerade stödsamtal. Samtalsmetoden från Alla Kvinnors Hus erbjuder en tydlig struktur och behandlar de teman som vi ser som centrala i arbetet med att återta makten över sin egen livssituation och att uppnå en bearbetande effekt. Kärnan i jourens arbete är att lyssna, bekräfta och ge kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Att gå i ett strukturerat stödsamtal innebär att vara i ett sammanhang där du under trygga omständigheter erbjuds möjlighet att sätta ord på känslor och upplevelser och därmed kunna bearbeta dina upplevelser av våld och hot. Du får som våldsutsatt hjälp med att förstå hur du påverkas av att leva i en våldsrelation och får verktyg för att arbeta med dig själv och åstadkomma en förändring av din livssituation. 

Trappan modellen: Trappan bygger på kristeori på psykodynamisk grund. Även om barn reagerar olika på att uppleva våld i hemmet och alla inte utvecklar PTSD, är utgångspunkten för Trappans arbete att våldshändelser utgör potentiellt traumatiserande upplevelser. Vanligt vid PTSD är att den drabbade personen undviker allt som påminner om traumat. En central tanke i traumabehandling är att läkningsprocessen kan starta då personen får hjälp med att sätta ord på och beskriva det som han eller hon varit med om. Trappan är dock inte en traumabehandling utan en stödmodell, men den bygger på samma princip. Om man efter samtalen bedömer att barnet har behov av psykoterapi, hjälper man till att förmedla en sådan kontakt. Trappan kan även beskrivas som ett salutogent arbete, då en utgångspunkt är att det som barnet upplevt ska bli mer begripligt och mer hanterbart än tidigare.

Innan samtalen med barnet startar har vi ett samtal med den förälder som utsatts för våldet (oftast mamman). Detta för att få en bild av hur våldet sett ut och hur barnet reagerat på våldet samt av om mamman kunnat prata om våldet med barnet. Under detta samtal formuleras även skälen till att mamman eller båda föräldrarna vill att barnet ska träffa oss på Kvinnojouren. Det ska vara tillåtet från förälderns sida att barnet berättar om våldet. När det gäller de allra yngsta barnen kan behandlaren arbeta tillsammans med barnets mamma under samtalen. Samtalen med äldre barn sker i första hand utan att mamman närvarar.

För att underlätta för barnet under samtalen används Trappanmodellens tillhörande material med arbetsblad och temabilder. Att rita tillsammans med barnet är också en del av metodiken. Vi lyssnar till vad barnet vill uttrycka och är lyhörd för associationerna som han eller hon gör under tiden.

Samtalen med barnen sker i tre steg:

Steg 1: Kontakt

Syftar till att skapa kontakt med barnet. Vi berättar för barnet om vårt arbete med barn som varit med om svåra saker, varför just vi ska träffas och hur samtalen kommer att vara upplagda. Teckningar och arbetsblad (Vem är jag, Min familj) används som stöd för barnet när det ska berätta om sig själv. Man tittar på bilder tillsammans och barnet uppmuntras att berätta historier om vad som händer i dem. Här betonas vikten av att ge gott om tid och att lyssna för att låta barnet berätta på sitt eget sätt.

Steg 2: Rekonstruktion

Steget inleds när vi fått en bra kontakt med barnet och syftar till rekonstruktion och bearbetning av våldshändelsen. Innan vi styr samtalet till det som barnet varit med om, pratar vi mer generellt om våld – vad som är tillåtet när man bråkar, vad som inte är det (att använda våld), att ansvaret alltid ligger hos den som slår och att det aldrig är barnets fel när en förälder använder våld. Tillsammans med barnet återskapar vi sedan våldshändelsen med hjälp av barnets berättelse och tillgängliga fakta. Då används temabilder, leksaker och kartor för att hjälpa barnet att berätta. Vi är noga med att fråga om detaljer för att underlätta för barnet att minnas och bearbeta händelserna.

Steg 3: Kunskap

I detta steg är syftet att ge barnet kunskap om vanliga reaktioner på traumatiska händelser (såsom rädsla, ångest, starka minnesbilder) och berätta om vem barnet kan kontakta om det skulle behöva hjälp. Vi pratar om situationen i familjen just nu och om hur planerna för den närmaste framtiden ser ut. Vi gör tillsammans en bild av barnets nätverk och fyller i ett ”hjälpkort” med personer och organisationer som barnet kan ringa när det behöver hjälp.

Efter krissamtalen har vi ytterligare ett samtal med mamman (eller pappan i de fall mamman är den som utövat våldet). Vi sammanfattar det som har hänt i kontakten – givet att barnet godkänt detta – och pratar också om barnets eventuella behov av psykoterapi eller annat stöd.

Traumamedveten omsorg (TMO):

Rädda Barnens grundutbildning i Traumamedveten omsorg, TMO, ger viktiga vuxna en grundläggande kunskap om trauma och hur de kan förstå och svara på utsatta barns och ungas behov på ett sätt som skapar upplevd trygghet, positiva relationer och goda copingstrategier. Detta leder till en vardagsmiljö som främjar läkning och återhämtning för barn och unga med erfarenhet av svåra påfrestningar och trauma. Utbildningen i TMO ger en teoretisk grund i traumaförståelse, såsom kunskap om hur ett barns hjärna, hälsa och utveckling påverkas av trauma. Utbildningen fokuserar även på de beteendemässiga och emotionella svårigheter som barn och unga som utsatts för trauma och svåra påfrestningar kan få.