Läs mer om hur du gör om du vill göra en polisanmälan, och vad som händer efteråt. Tveka inte att kontakta någon av Unizons jourer för stöd, vi finns här för dig!

Polisanmälan

Det finns flera sätt att anmäla brott. Du kan anmäla brott genom att gå till en polisstation, genom att ringa 114 14 eller genom att skriva en anmälan och skicka in eller mejla till polisen.

Polisen vill vid anmälan veta vem/vilka som har utsatt dig för brott, när brottet skett, var ni befann er samt kort vad som hänt.

Fördelen med att anmäla brott i skrift är två;

1. Du kan direkt i anmälan begära ett målsägandebiträde och också skriva vilken advokat/jurist eller advokatbyrå du vill ha.
2. Du får ha med ditt målsägandebiträde på det första polisförhöret som då också blir anmälningsförhör.

Genom att anmäla brott i skrift undviker du att anmälningsförhör hålls med dig utan stöd av juridiskt biträde och utan någon som tillvaratar din rätt. Du hinner dessutom träffa ditt målsägandebiträde före polisförhöret och hinner tillsammans med ditt biträde gå igenom vad som hänt, få förklarat för dig hur processen går till och vad som förväntas av dig som brottsutsatt under polisförhör. Du och ditt målsägandebiträde hinner också fundera över, och gå igenom, eventuell stödbevisning inför polisförhöret.

Allt detta ger dig större trygghet i situationen och medför oftast att förhören blir bättre.

Vad är ett målsägandebiträde?

Om du har blivit utsatt för sexualbrott, våldsbrott eller brott av någon du är eller har varit i en relation med har du oftast rätt till ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdet ska utses så snart polisanmälan är gjord och är kostnadsfritt för dig som är utsatt för brott. Polisen ska informera om rätten att få ett målsägandebiträde vid anmälan, men det är inte alltid att det görs. Om polisen inte frågar dig kan du själv säga till polisen att du vill ha ett målsägandebiträde och vilken advokat, jurist eller advokatbyrå du önskar. 

Ett målsägandebiträde är en advokat eller en jurist som ska tillvarata din rätt under polisens utredning och vid eventuell efterföljande rättegång. Målsägandebiträdet ska också vara ett stöd för den som är utsatt för brott och ge dig information under processens gång.

Du har rätt att själv välja vilken jurist, advokat eller advokatbyrå du vill ha som ditt målsägandebiträde. Då det kan vara svårt att byta målsägandebiträde rekommenderar vi att du redan i samband med polisanmälan uppger vem du vill ha som ditt målsägandebiträde. Om du inte lämnar något önskemål kommer domstolen istället att utse ett målsägandebiträde åt dig.

Vad gör ett målsägandebiträde?

Målsägandebiträdets uppgift är att tillvarata den brottsutsattes intressen under förundersökningen. Arbetsuppgifterna består bland annat i att förbereda målsäganden inför polisförhör och rättegång, att följa med på polisförhör, att hjälpa målsäganden med stödbevisning, att lämna stöd och hjälp till målsäganden under polis- och rättsprocess och att föra eventuell skadeståndstalan vid rättegång.

Förundersökning

Förundersökningen är polisens utredning om brott. Utredningen leds av en förundersökningsledare som oftast är åklagare. Förundersökningsledaren är den som bestämmer vilka utredningsåtgärder polisen ska vidta under förundersökningen. Polisen vidtar bara de åtgärder som åklagaren bestämmer ska göras.

Det som i stort ingår i en förundersökning är att polisen pratar med den som är utsatt för brott och personer som kan veta något om brottet (vittnen). Utöver detta samlar polisen in bevisning som ska styrka brott, så kallad stödbevisning. Stödbevisning kan vara allt från läkarjournaler, sms, fotografier, genomgång av telefoner etc. Ibland besöker också polisen brottsplatsen och gör en brottsplatsundersökning.

Den misstänkte hörs sist i utredningen och får oftast inte veta något innan förundersökningen i övrigt är färdigställd. Undantag är häktade mål och om målsäganden ansöker om kontaktförbud. I dessa fall hörs misstänkt tidigare i rättsprocessen.

Det kan vara bra att veta att förundersökning kan ta lång tid för polisen att färdigställa. Ibland dröjer det också länge, flera månader, innan första förhör hålls.

Åtal

När förundersökningen är klar tar åklagaren ställning till om åtal ska väckas eller om förundersökningen ska läggas ner. Åtal väcks om åklagaren med den stödbevisnings som finns tror att det går att få en fällande dom i domstol. Åklagaren kan väcka åtal även om målsäganden inte längre vill medverka i utredningen. Målsäganden kan alltså inte ”ta tillbaka” sin anmälan.

Om det saknas stödbevisning eller om stödbevisningen inte är tillräcklig läggs förundersökningen ner. Att förundersökningen läggs ned betyder inte att brott inte har begåtts utan att det bedöms saknas tillräcklig stödbevisning. Du kan då begära om- och/eller överprövning av nedläggningsbeslutet. En sådan begäran lämnas till den åklagare som fattat beslut att lägga ner förundersökningen. 

Rättegången

Om åklagaren beslutat att väcka åtal kommer det att bli en rättegång där domstolen ska pröva om den bevisning åklagaren lägger fram gör det ställt utom rimligt tvivel att brottet gått till så som åklagaren påstår.

Innan rättegången går ditt målsägandebiträde igenom förundersökningen tillsammans med dig och förbereder dig på vad som kommer att hända under rättegången, vilka roller alla har, vilka frågor som kan komma osv.

Målsägandebiträdet sitter bredvid målsäganden under hela rättegången och ger denne stöd. Målsägandebiträdet driver också skadeståndstalan för målsägandens räkning.

Det är viktigt att veta att rättegångar oftast är offentliga vilket betyder att vem som helst kan komma och titta. Undantaget är sexualbrott och vissa ungdomsbrott.

Om den brottsutsatte inte kan/vågar berätta om händelser inför förövaren finns möjlighet att begära så kallad medhörning. Det innebär att den som är misstänkt för brott får gå ut ur rättssalen och lyssna på förhöret från ett annat rum då den brottsutsatte ska berätta om händelseförloppet. Detta begärs av målsägandebiträdet på plats i rättssalen och tingsrätten bestämmer om det finns skäl för medhörning. Medhörning tillåts oftast.

Om det finns starkt skyddsbehov kan målsäganden genom sitt målsägandebiträde begära att få närvara genom videolänk från en annan tingsrätt. Bevisvärderingen kan dock påverkas på så sätt att målsägandens utsaga kan få läge bevisvärde då han/hon inte varit närvarande i rättssalen under förhöret och rätten då inte kunnat läsa av kroppspåk etc.

 Förhör i domstol spelas in med ljud och bild. Domstolen har inte tagit del av förundersökningen innan rättegången utan ska döma utifrån det som kommer fram under rättegången. Allt måste därför berättas på nytt, så detaljerat som möjligt.

Målsäganden får först berätta med egna ord vad som hänt. Därefter ställer åklagaren, målsägandebiträdet och försvarsadvokaten frågor. Domaren kan också ställa kompletterande frågor. Även den som är misstänkt för brott och eventuella vittnen hörs på samma sätt.

Vid slutet av rättegången meddelar domaren vilket datum dom kommer att meddelas. Oftast tar det 2-3 veckor innan dom meddelas. Domen skickas oftast till målsägandebiträdet via mejl. Det går också att ringa till tingsrätten för att få veta hur det gått. Den som inte är nöjd med tingsrättens dom kan överklaga domen till hovrätten.

Hovrätten

Hovrätten är nästa instans efter tingsrätten, den högsta instansen är Högsta domstolen. Målsägandebiträdet är inte med i hovrätten om det inte finns särskilda skäl. Målsäganden och vittnen kallas inte till hovrätten vilket innebär att målsäganden inte behöver närvara på rättegången om denne inte vill det. Ljud-och filmupptagning från tingsrätt spelas upp i hovrätten istället för att nya förhör hålls. Det sker inga omförhör i hovrätten (endast eventuella tilläggsförhör).

Läs mer om rättsprocessen

På Åklagarmyndighetens hemsida finns mer detaljerad information. 

 

Texterna om lagstiftning är skrivna i samarbete med Advokatbyrå Rebecca Lagh AB.