Ny rapport: Kvinnofridsbarometern 2021 rankar kommunernas kvinnofridsarbete

För tredje året i rad toppar Trollhättan listan på kommunernas kvinnofridsarbete, Eskilstuna tar ett stort kliv uppåt från plats 100 till 2:a plats och Västerås stad kniper tredjeplatsen. I botten ligger Lessebo och Arvidsjaur när Unizon rankar kommunernas kvinnofridsarbete. Totalt sett finns det mycket kvar att önska av ambitionsnivå och verksamhet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Kvinnofridsbarometern 2021 visar att kvinnofridsarbetet i många av landets kommuner är ostrukturerat och oprioriterat och frångår Socialstyrelsens riktlinjer om hur Socialtjänstlagen bör tillämpas. Detta leder till allvarliga brister i skydd och stöd till kvinnor och barn, samt i arbetet med att få förövare att sluta utöva våld.

Unizons över 130 jourer hade under 2020 över 138 500 stödkontakter och på kvinnojourernas skyddade boenden bodde 1 042 kvinnor och 969 barn. Barn som upplever våld beräknas vara fler än 200 000 i Sverige. Trots den höga förekomsten av våld, samt att regering och riksdag har en nationell strategi för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, prioriteras inte arbetet i många av Sveriges kommuner.

– Det går alldeles för långsamt. Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Ändå blir kommunernas arbete totalt sett inte bättre, utan brister både i skydd- och stödinsatser för kvinnor och barn. Även arbetet med att få förövare att sluta utöva våld och hållas ansvariga för våldet behöver förbättras kraftigt. Det är nu fjärde gången vi genomför denna undersökning men trots att det gått sex år sedan den första barometern blir det inte påtagligt bättre. Det är dags att kommunerna prioriterar arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn, säger Olga Persson, förbundsordförande för Unizon.

Urval av granskningens resultat

- 54 procent av kommunerna saknar en analys av hur många i kommunen som är utsatta för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation och vilket behov av stöd och skydd som finns. Många kommuner bryter, precis som tidigare år, mot Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer i och med att de inte gjort någon analys.

- Drygt 9 av 10 kommuner uppger att kommunen har beredskap att ge stöd och skydd till barn som upplevt våld. Även om det är en hög siffra är det anmärkningsvärt att minst 14 kommuner svarar att de inte har någon särskild kompetens eller verksamhet för barn. Barns ställning som brottsoffer och rätt till stöd när de hört eller sett pappas våld mot mamma eller blivit direkt utsatta för våld av en förälder är lagstadgat.

- Mer än var fjärde kommun kräver felaktigt godkännande från båda vårdnadshavarna för att ge insatser till barn under 18 år. Detta trots att en förändring gjordes i föräldrabalken redan 2012 om att socialtjänsten kan vidta åtgärder med hänsyn till barnets bästa utan båda vårdnadshavares samtycke. Inga barn ska behöva vänta på krisstöd för att den vårdnadshavare som är misstänkt för våldsbrott vill förhindra detta. Att mer än var fjärde kommun felaktigt kräver båda vårdnadshavarnas godkännande för att bevilja insatser till barn är anmärkningsvärt ur ett barnrättsperspektiv.

- Sex av tio kommuner uppger att de saknar en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Fler kommuner uppger att de har rutin jämfört med Kvinnofridsbarometern 2015, men att sex av tio kommuner saknar rutiner är en anmärkningsvärd siffra då det råder skolplikt i Sverige.

- Fyra av tio kommuner saknar rutiner för att ge stöd i att få tillgång till permanent bostad efter våldsutsatthet. Kommunen är ansvarig att underlätta för kvinnor och barn som utsatts för våld att få en ny bostad, enligt Socialtjänstlagen. I 2015 års Kvinnofridsbarometer svarade 74 % av kommunerna att de gav stöd. Här har det skett en klar försämring.

- Var tionde kommun saknar helt funktion för kvinnofridsarbete. Det innebär en stor rättsosäkerhet för våldsutsatta kvinnor och barn i flera kommuner.

- Endast fyra av tio kommuner svarar att samtliga handläggare som utreder behov hos våldsutsatta kvinnor och barn gått fördjupande utbildning. Fördjupad utbildning är en förutsättning för att rätt stöd och insatser ska kunna ges.

- Kvinno-, tjej-, och ungdomsjourer värderas högt, men långsiktiga överenskommelser och finansiering saknas i många kommuner.

- Två av tre kommuner använder sig av idéburna kvinnojourer för att erbjuda skyddat boende, och sju av tio kommuner uppger att de idéburna jourerna har en viktig roll som stödverksamhet för unga och vuxna. Drygt hälften av kommunerna uppger att jourerna har en viktig roll i att driva förebyggande arbete mot våld och som opinionsbildare. 

Rankingen

Kommuner topp 10       

Kommuner på samma plats har lika många poäng i rankingen.

Kommuner botten 10

Kommuner på samma plats har lika många poäng i rankingen.

Om Kvinnofridsbarometern

I Kvinnofridsbarometern 2021 undersöker Unizon för fjärde gången kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kvinnofridsbarometern bygger på en enkät som skickats ut till landets 290 kommuner. 188 kommuner har besvarat enkäten. Kommuner från såväl storstadsregioner som landsbygd ingår och den geografiska spridningen över Sverige är god. Några specifika gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras och både stora och små kommuner har deltagit. 186 av kommunerna har svarat på minst 12 av de totalt 17 frågorna och har rangordnats utifrån de poäng de erhållit på respektive fråga.

Kvinnofridsbarometern gjordes första gången 2015 och görs sedan dess vartannat år. Det är inte samma kommuner som svarat på Kvinnofridsbarometern 2021 som i Kvinnofridsbarometern 2019, 2017 och 2015 därför gör vi i Kvinnofridsbarometern 2021 en generell trendjämförelse. Rapporten finns att ladda ned på Unizons hemsida, inklusive kommunspecifika länkar.

För intervjuer med Unizons förbundsordförande Olga Persson eller för kontaktuppgifter för intervjuer med lokala jourer kontakta:
Nina Ljungberg, pressekreterare Unizon, nina.ljungberg@unizon.se eller 073 924 34 92.

Om Unizon
Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp. Den gemensamma visionen är ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar, utifrån en kunskap om våld, kön, genus och makt. 2020 hade Unizons jourer nära 140 000 stödkontakter med kvinnor och barn, samtidigt minskade antalet dygn kvinnor i snitt fick möjlighet att bo på skyddat boende till 55 dygn i snitt. Det är kommunernas socialtjänst som fattar beslut om insatsen skyddat boende och hur länge. Besök oss på www.unizonjourer.se