Att utsättas för våld kan vara en traumatisk upplevelse för vem som helst. Hindren och behoven kan kan bli ännu mer komplicerade eller större om man tillhör en särskild utsatt grupp.

Kvinnor i missbruk och beroende

Missbruk kan bland annat leda till hälsoproblem, ekonomiska problem, bostadslöshet och kriminalitet. Att utöver detta utsättas för övergrepp i form av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld gör att denna grupp kvinnor är i behov av särskilda stödinsatser. Ytterligare en faktor som är specifik för kvinnor som lever i missbruk är att de ofta utsätts för våld av flera olika förövare: partner, behandlingspersonal, väktare, polis eller andra missbrukare. Forskning visar att 9 av 10 kvinnor i missbruk har upplevt våld i nära relation.

Socialstyrelsens utbildningsmaterial “Skylla sig själv?”>>> 

HBTQ personer

Specifikt för våld i samkönade relationer kan vara de strategier som förövaren använder för att utöva kontroll, och de sammanhang inom vilka våldet äger rum. I samkönade relationer är fokus för våldsutövandet främst den våldsutsattas identitet som hbtq-person, särskilt om hon eller han inte lever öppet med sin sexuella läggning. Hot om att ”avslöja” partnerns läggning eller att spela på den våldsutsattas rädsla för att utsättas för homofobi om denne söker hjälp är exempel på hur förövaren kan isolera och bryta ner partnern. En annan viktig faktor som förstärker hbtq personers utsatthet är negativa erfarenheter av bemötande och diskriminering från andra. Tröskeln att söka hjälp kan vara högre då.

På NCK:s hemsida kan du läsa mer om våld i samkönade relationer >>>

 

Äldre

Våldsutsatta äldre kvinnor kan befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar som att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar även att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Därigenom försvåras deras möjligheter att få stöd och hjälp.

Läs mer i NCK:s rapport Våld mot äldre kvinnor >>>

Personer med hedersrelaterat våld och förtryck

 

Det hedersrelaterade våldet utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck, genom att det grövsta våldet i

 regel är välplanerat och genom att både kvinnor och män kan utsättas. Hedersrelaterat våld handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen. 

Läs mer i NCK:s rapport Hedersrelaterat våld och förtryck >>> 

 

Personer med psykisk ohälsa

En studie gjord av Riksförbundet social och mental hälsa (RSMH) visade att 70 procent av de kvinnor som under en vecka sökte hjälp inom psykiatrin, både i öppenvården och i den slutna vården, bar med sig erfarenheter av fysiska, sexuella och psykiska övergrepp. Personer med psykisk ohälsa saknar ofta ett socialt nätverk och utsätts därmed för fler risker och är mer beroende av andra.
Referens: Bengtsson ‐ Tops, A. (2004). Vi är många. Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie. Stockholm: RSMH. (Källa Region Östergötland). 

Personer med funktionsnedsättning 

Personer med funktionsnedsättning kan likt andra kvinnor utsättas för våld av sin partner eller en tidigare partner, men förövaren kan också vara till exempel färdtjänstchaufför eller personlig assistent. Personer med funktionsnedsättning kan utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, men våldet kan också ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Exempelvis kan en person med funktionsnedsättning nekas tillgång till hjälpmedel och medicin.  För våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning kan det finnas ytterligare försvårande omständigheter och hinder i relation till omgivningen, som att kvinnan i särskilt hög grad är ekonomiskt och fysiskt beroende av förövaren eller att hon saknar transportmedel och information om var hjälp finns att få.

Läs mer i NCK:s rapport Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning>>>

Kvinnor med utländsk bakgrund

Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund kan befinna sig i en särskilt utsatt situation när det kommer till våld på grund av faktorer som diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på sociala nätverk. Det finns många orsaker till att det kan vara svårt att berätta om våldsutsatthet: rädsla för myndigheter, rädsla för utvisning, oro för att förlora vårdnaden om sina barn, önskan att skydda sin partner och att inte oroa övriga familjen. Ekonomiskt beroende och svaga sociala nätverk samt risken för social exkludering kan vara andra bidragande orsaker till att det är svårt att lämna en destruktiv relation. Dessutom är våld inom familjen inte ett brott i många länder, och något som bör hållas inom familjen.  En del kvinnor med utländsk bakgrund är särskilt sårbara till följd av sin rättsliga ställning i Sverige. Här ingår utländska kvinnor som nyligen gift sig med en svensk man, papperslösa kvinnor och kvinnor som blivit offer för människohandel för sexuella ändamål. Språksvårigheter och användandet av tolk kan försvåra kommunikationen mellan den våldsutsatta personen och hjälparen.