Kunskapsbank

Om du eller någon annan är i behov av akut hjälp ring 112 direkt. Du kommer då att få hjälp av polis, ambulans eller brandkåren.

I många fall kan man även behöva akut hjälp av socialtjänsten. När socialtjänsten har stängt kan du istället kontakta socialjouren. Socialjouren har öppet på kvällar, nätter och helger. Du kan själv söka på internet efter telefonnumret till socialtjänsten eller socialjouren inom din kommun. Du kan även ringa till kvinnofridslinjen som har öppet dygnet runt för att få hjälp att hitta rätt nummer.

Om du har blivit utsatt för fysiskt våld eller sexuella övergrepp och behöver läkarvård kan du kontakta din vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Kontakta kvinnofridslinjen, klicka här

Det är inte alltid lätt att veta om det som man upplever i sin relation är våld eller inte. Ofta har det blivit det normala och gränserna för förflyttats gradvis. Om du mår dåligt över någonting din partner gör, anpassa dig i din relation eller någon gång känner dig rädd är det viktigt att lyssna på dina känslor. De är viktiga signaler om att någonting inte står rätt till.

Personer som är våldsamma har ofta ett liknande beteendemönster. Känner du kanske igen dig i vissa av situationerna eller har du kanske upplevt något liknande i din relation?

• Uppvisar ett svartsjukligt beteende
• Kräver att alltid veta vem du träffar eller prata med i telefon och vad du gör
• Tittar igenom dina sms
• Kräver att du ska vara tillgänglig – via telefon eller sociala medier
• Blir irriterad på att du har en person i din vänlista på facebook av ett motsatt kön
• Har ett humör som svänger tvärt
• Försöker förändra dig som person
• Blir sur när du ska träffa vänner
• Kontrollerar dig
• Kontrollerar din ekonomi eller tvinga dig till att ta lån
• Tjatar till sig sexuella handlingar
• Tvingar dig till sexuella handlingar
• Skrämmer dig
• Hotar dig
• Hotar att göra illa dig eller någon du bryr dig om
• Slår sönder dina saker
• Slår dig eller gör illa dig
• Lägger skulden på dig

Känner du igen dig kan det vara bra att kontakta hjälp.

Det kan vara svårt att se om någon du känner är utsatt. Men om du börjar ana oro är det alltid rätt att ta den oron på allvar.

Om den du känner visar följande tecken, finns det skäl för att vara på sin vakt. Våga ställa raka frågor, kanske svarar hen, kanske undviker hen att svara på frågan eller skämtar bort det. Ställ frågor när ni är på en trygg plats.

Tänk på att inte fråga partnern eller prata om din oro med partnern eller när partnern är närvarande.

Det kan vara tecken som:

• Återkommande blåmärken eller sår.
• Social frånvaro från tex möten, skola, arbete, aktiviteter. Eller att hen allt mindre deltar i det sociala livet.
• Mental frånvaro, hen är disträ och svårare att få kontakt med.
• Hen blir ofta störd av sin partner. Partner tar kontakt med hen oftare, hämtar och lämnar hen från sociala sammankomster.
• Att hen har en oro för vad sin partner kommer tycka eller säga om saker.

Våga lyssna och stötta den du känner oro för. Våga även berätta för hen att du känner en oro och påminn dem att du finns där och vill hjälpa till.

Är du orolig för att någon är utsatt för en akut fara så kontakta polis och socialtjänst. Misshandel är ett brott enligt lag och polisen är skyldig till att ta din anmälan.

Du kan också hjälper den du är orolig för genom att tipsa om att den kan ringa till en kvinnojour. För kvinnojouren får man vara anonymt och de kan ge information om vad man kan göra och vad som gäller i sådana situationer.

Det är skillnad på vad som är bråk och vad som är våld. Generellt kan man säga att man får bråka, även om det är tråkigt. Men att bli våldsam eller att använda våld mot en annan är aldrig okej. Det är till och med olagligt.

Om man har bråkat och någon övergår till att bli våldsam kan det vara förvirrande att veta vart gränsen går för vad som faktiskt är bråk och vad som är våld. Kanske är det så att den som använder våld säger till dig att det är du som bråkat och att det är ditt fel. Det är inte sant, det är aldrig ditt fel att någon använder våld mot dig. Även för barn som ser bråk eller våld i familjer, kan det vara svårt att veta vad som händer och vems fel det är.

Ett bråk kan vara att två personer tycker olika om en sak och känner sig trygga i att argumentera för sin åsikt. Det kan hända att man blir upprörd eller osams och därför behöver tid att lugna sig.

Våld däremot är när någon gör någonting mot en annan person för att skada, skrämma, kränka och kontrollera den. Det spelar ingen roll om man har bråkat innan. Ingen har rätt att gå över gränsen och använda våld mot en annan person.

När man pratar om våld i en nära relation brukar man definiera olika typer av våld. Många tänker på fysiskt våld där man blir slagen. Men våld kan uttrycka sig på många olika s

ätt. Utöver fysiskt våld pratar man om psykiskt våld, sexuellt våld, ekonomiskt våld, materiellt våld och latent våld. Att utsätta en person för dessa handlingar är ett brott i Sverige. Det är alltså något den som utövar våldet kan dömas till straff för.

I kunskapsbanken finns det mer detaljerad information om alla typer av våld och olika exempel på vad de innebär.

Barn påverkas mycket negativt av att se eller höra en närstående bli utsatt för våld, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt eller sexuellt eller en annan form av våld. De vuxna hemma ska vara de som får barnet att känna sig trygg. Att den som ska vara ett barns trygghet hotar, slår eller skrämmer en närstående är mycket skrämmande för ett barn och har stora konsekvenser för barns liv och hälsa både på kort och på lång sikt. Ofta förstår inte de vuxna hur mycket våldet påverkar barnen och hur mycket av våldet som barnen faktiskt vet om och förstår. Ofta säger föräldrar att barnen inte har hört eller sett medan barnen kan berätta mycket om våld och hur illa det har varit hemma.
Alla barn har rätt till och behöver trygghet, förutsägbarhet och vuxna som möter deras behov och ser dem. Att ha en förälder som skrämmer och en som är rädd gör att barnen ofta lämnas ensam med en tung börda och massa oro. Det är olika hur barn reagerar (läs mer under konsekvenser för barn) men det är mycket vanligt att barnen tar ansvar på olika sätt. Till exempel att barnen anpassar sig till den som skrämmer lika mycket som den vuxen som är utsatt gör, barnen inte vill belasta den som är utsatt med deras egna behov och även att de tar hand om den som är utsatt eller tar en del av ansvaret att försöka hålla den våldsamma lugn. Det händer också att barn går emellan när det är våld eller försöker avleda på olika sätt. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är barnets ansvar eller fel, utan det är de vuxna som har ansvar. Det är alltid den som använder våld som bär ansvaret för våldet.
Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans.

Det finns hjälp för barnen

Hos socialtjänsten kan du få hjälp att diskutera stödinsatser för barn. Det kan gälla både samtalshjälp och praktiskt stöd och skydd. Märker du att ett barn mår psykiskt dåligt kan ni få hjälp genom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Du kan prata med en jurist om du är orolig för frågor om vårdnad och umgänge efter en eventuell separation. 

På sajten Våga berätta finns information för barn. Det går att både läsa och lyssna på informationen.

Psykiskt våld är mycket vanligt och det är många som ringer till oss och berättar om det psykiska våldet som de utsätts för av sin partner eller av en annan närstående. Ibland kan det vara svårt att sätta fingret på vad det är som den andra personen gör mot en eller varför man känner sig rädd. Psykiskt våld kan komma smygande och vara luddigt. Därför kan det vara svårt att märka av till en början eller att beskriva för andra och sig själv vad det är som pågår. Men det psykiska våldet kan ha allvarliga konsekvenser. En person som använder psykiskt våld mot dig kan går över till att också använda andra typer av våld så som fysiskt eller sexuellt.

Psykiskt våld kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

• Hen säger och gör kränkande saker mot dig.
• Hen kallar dig för fula ord.
• Hen kritiserar allt du gör.
• Hen kritiserar ditt föräldraskap.
• Hen anklagar dig för saker du inte gjort.
• Hen får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
• Hen får dig att tro att du är sjuk eller galen.
• Hen är oförutsägbar, det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel.
• Hen kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms.
• Hen kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
• Hen isolerar dig och förbjuder dig att träffa andra.
• Hen hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
• Hen hotar att ta sitt eget liv.
• Hen gör dig rädd med hotfulla gester eller kommentarer.
• Hen gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver.
• Hen håller dig vaken om nätterna.
• Hen slår sönder möbler eller saker som du tycker om.
• Hen får dig att tro att du inte kan lämna relationen.
• Hen gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
•  Hen kontrollerar hemmets ekonomi eller pressar dig på pengar.

De flesta tänker främst på fysiskt våld när man tänker på våld i nära relationer. Även så kan det vara svårt att veta vart gränsen går. Ofta ser man att det fysiska våldet trappas upp och blir värre under relationen då gränsen för vad som är normalt förflyttas. Ibland blir det mycket allvarligt snabbt. Allt fysiskt våld ses som olika grader av misshandel. Det vanligaste är att man är även utsatt för andra typer av våld såsom psykiskt våld samtidigt.

Fysiskt våld inkluderar följande:

• Nypas
• Knuffa
• Bli spottad på
• Hålla fast eller hålla hårt
• Skaka om
• Örfilar
• Luggningar
• Bitas
• Klösa
• Dra dig i håret
• Ta stryptag
• Slå, sparka
• Kasta saker på dig
• Slå med tillhygge
• Att släpa dig
• Mord.

Allt fysiskt våld ses som olika grader av misshandel. Ofta ser man att det fysiska våldet trappas upp och blir värre under relationen då gränsen för vad som är normalt förflyttas.

Sexuellt våld kan vara känsligt att prata om. Det är aldrig den som utsatts för sexuellt våld som behöver skämmas, utan det är den som utsätter som gör fel. Sexuellt våld kan vara allt från förnedring och trakasserier till våldtäkt. Det kan innebära kränkningar och övergrepp med sexuella inslag. Det kan även handla om att någon tvingas till olika typer av sexuella handlingar.

Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Här är en lista med exempel på sexuellt våld:

• Hen har sex med dig fast du inte vill.
• Hen ger dig sexuella kommentarer.
•  Hen rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
• Hen tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar.
• Hen tvingar dig att titta på porr fast du inte vill.
• Hen får dig att känna att det inte är värt att säga nej till sex för det blir så mycket bråk eller andra konsekvenser.

Latent våld kallar man det våldet som “ligger i luften” eller känns av i rummet. Det kan beskrivas som mer av en känsla och stämning där någon beter sig hotfullt och gör att man känner sig skrämd eller rädd. Latent våld har en stor makt eftersom det kan leda till att man anpassar sig efter våldsutövarens humör, kroppsspråk eller handlingar. Det handlar om att den som är våldsutsatt vet om att det hela tiden finns risk för att våld kan ske och därför anpassar sig för att skydda sig själv. Det kan vara att det latenta våldet påminner om tidigare våld och hotar om nytt våld. 

Hoten kan vara dolda och därför svåra för utomstående att märka av. Det kan handla om blickar, kroppsspråk och gester.

Precis som det låter handlar ekonomiskt våld om att ena partnern på olika sätt kontrollerar pengarna eller tar ifrån dig din rätt att bestämma över dina och familjens pengar. Det kan handla om att

• Du blir tvungen eller hotat till att skriva på lån.
• Din partner orsakar att du får skulder.
• Du blir bedragen dina pengar.
• Du inte får lov att själv förfoga över din ekonomi.
• Din partner har ett ekonomiskt övertag och kan använda detta för att förtrycka dig i relationen.
• Din partner kräver att få veta vad du har köpt eller hur du använder dina pengar.
• Din partner kan kräva något i utbyte gentemot att du ska få pengar.
• Din partner undanhåller nödvändigheter eller bara ger dig pengar när du varit “snäll”.
• Din partner håller inne på pengar om de anser att du inte “sköter dig”.
• Din partner gömmer undan delar av er gemensamma ekonomi.
• Din partner övertalar dig till att delta i ekonomiska olagligheter.
• Din partner förstör dina saker och kläder.

Det är mycket vanligt att den som utsätter en annan för våld också använder sig av olika former av kontroll. Till en början kan ens partners krav och dominans verka oskyldiga och ofarliga. Men med tiden förändras både partnern och en själv i takt med att partnerns kontroll och våld ökar. Många sätt att utöva kontroll är också psykiskt våld. Utöver att man begränsas mer och mer kan man mår dåligt av kontroll och känna sig rädd för vad ens partner kan göra om man inte följer “reglerna”. Se därför också avsnittet om psykiskt våld.

Kontroll kan handla om att:

• Hen bestämmer över din och er gemensamma ekonomi och materiella tillgångar.
• Hen försöker isolera dig från sociala sammanhang som arbete, vänner och era eventuella barn.
• Hen skam belägger, kränker och utnyttjar era barn för att få kontroll över dig.
• Hen har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms.

För vissa familjer och släkter kan ryktet om familjen vara något av det viktigaste. Det kan finnas regler som att du inte får umgås med vem du vill eller ha sex förrän du gift dig. Det kallas heder. Och ibland kallas det vid andra ord som sharaf eller namus. Om familjens regler om heder gör att du blir dåligt behandlad hemma, av släkt eller närstående, kallas det för hedersrelaterad våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck börjar oftast när man är ung med att ens familj eller släkt begränsar dina möjligheter till självbestämmande och handlingsutrymme. Det kan handla om till exempel rätt till att själv välja partner, att själv få bestämma hur man vill klä sig eller vilka man vill umgås med.

Om du trotsar familjens viljor så ses det som att man dragit skam över familjens heder. Familjen kan då vilja kontrollera, begränsa eller straffa dig för att på så sätt återupprätta sin heder.

Fler exempel på hedersvåld och förtryck kan vara:

• Du får inte träffa kompisar
• Du får inte använda sociala medier
• Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
• Du får inte studera eller jobba med vad du vill
• Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
• Du får inte ha sex innan du har gift dig

Origo är ett kunskapscentrum som arbetar med ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Dit kan man vända sig för att få stöd. Mer information om Origo och kontaktuppgifterna finns här.

Socialtjänsten har också ett ansvar att hjälpa den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Man kan även ringa till en tjejjour, ungdomsjour eller till oss på Agera kvinnojour.

Den våldsutövning som följer efter en separation kallas för eftervåld. Även efter separation har våldsutövaren ett behov av kontroll, som kan utövas med våld. Det vanligaste är att våldet fortsätter trots att den som är våldsutsatt har lämnat relationen.

 Olika former av eftervåld kan vara: 

• Trakasserier och hot
• Försök till att underminerar din föräldraförmåga
• Försök till att förstöra din relation till barnen
• Att använda fysiskt eller sexuellt våld mot dig och barnen
• Att inte ta hänsyn till barnen
• Utsätter barnen för fara
• Undanhåller ekonomiska medel
• Misskrediterar dig som förälder

Våldtäkt är när en person har samlag eller utför andra sexuella handlingar som kan jämföras med ett samlag med någon som inte tydligt har visat att hen inte vill det. 

Det som kallas överfallsvåldtäkter, det vill säga att man blir påhoppad av en okänd person utomhus är ovanligt. Det är vanligare att den som våldtar känner den som blir utsatt. Till exempel den man är i en relation med. 

Om den som blir utsatt för våldtäkt är yngre än 15 när övergreppet begås, räknas brottet som våldtäkt mot barn.

Konsekvenser av våld kan vara flera. Ofta tänker folk på de synliga märken och skador till följd av grövre våld, såsom blåmärken, sår, frakturer, blödningar, tandskador eller död.

Men det kan även vara skador som inte syns på utsidan. Till exempel huvudvärk, yrsel, mag och tarmproblem, kroniska smärtor i muskler och kropp. Kvinnor och barn som utsatts för sexuella övergrepp kan få gynekologiska smärttillstånd som till exempel smärta vid samlag, vestibulit, bäckensmärtor, underlivssmärtor och samlagssmärtor.

Utöver hur våldet påverkar kroppen fysiskt kan man mår mycket dåligt emotionellt och psykiskt. En vanlig konsekvens för den som blivit utsatt för våld är olika former av ångest och depression, självskadebeteende, sömnsvårigheter, olika former av ätstörningsproblematik, missbruk-och beroendeproblematik.

Personer som utsätts för våld i nära relation upplever relativt ofta psykiska stressreaktioner. Stressreaktioner kan ha inslag av posttraumatisk stressyndrom (PTSD). PTSD är ett allvarligt ångesttillstånd som kan uppstå efter en eller flera traumatiska eller våldsamma upplevelser som man kan behöva behandling för. Alla kan uppleva PTSD olika, men vanliga psykiska symptom är: återupplevande av händelsen, ett undvikande av det som påminner om händelsen samt en överspändhet.

En del personer kan uppleva emotionella svårigheter såsom svårigheter att bygga och hålla kvar relationer, finna tillit till andra människor, vara bekväm med sin sexualitet, ha en god självkänsla, sätta gränser gentemot andra eller styra sina egna känslor.

Vi rekommendera att man söka hjälp om man är eller har varit utsatt för våld. Ibland behöver man bara sätta ord på det man har varit med om och att någon annan lyssnar. Ibland behöver man råd och stöd för att veta vilka vägar det finns att gå. För långvariga och allvarliga konsekvenser kan man behöva behandling av olika slag. Man kan vända sig till en kvinnojour, socialtjänsten, en mottagning som arbetar med våld eller sjukvården.

För många är det svårt att ta steget att lämna en relation där man utsätts för våld. Det kan vara så att man är rädd då man inte vet vad personen är kapabel till att göra eller att personen har hotat att göra dig eller någon annan illa om du lämnar. Det kan också vara så att man mår mycket dåligt på grund av det man har utsatts för och inte vet om man orkar eller att man inte tror att man kan göra någonting åt det som händer.

Även om det kan kännas svårt att ta steget så går det faktiskt att lämna och det finns hjälp att få så att man inte behöver ta steget ensam.

Första steget beror på din situation men innebär oftast att ta hjälp av andra.                               

Är det akut fara för ditt liv ska du ta dig till säkerhet och tillkalla hjälp - Ring 112! 

I annat fall kan du ringa till en kvinnojour och rådfråga eller kontaktar socialtjänstens enhet för våld i nära relationer.

Hos socialtjänstens enhet för våld i nära relation kan man ansöka om skyddat boende, få samtalsstöd eller annan hjälp. De tittar på vad som har hänt och gör en plan tillsammans med dig utifrån dina behov.

Här får du tips på bra saker att tänka på om du planerar att lämna, men det är inga krav. Om du eller eventuella barn är i fara är det bättre att söka akut hjälp och lämna. Resten löser sig.

Packa en väska om du behöver fly

Det du kan göra är att packa en väska som en akut åtgärd ifall du behöver fly. Göm väskan på ett säkert ställe. Ta med det som är viktigast för dig och dina eventuella barn. Här nedan har du exempel på vad du kan behöva att ta med dig.

• Pass, id-kort
• Bankpapper
• Betydelsefulla smycken, foton
• Pengar
• Kläder
• Laddare till telefon
• Hygienartiklar
• Mediciner
• Betyg
• Hyreskontrakt
• Om du har barn
• Några leksaker
• Blöjor
• Hygienartiklar
• Mediciner

Dokumentera

• Du kanske inte vill lämna din partner eller vill polisanmäla det som hänt. Trots det kan det vara bra att dokumentera det som händer ifall det i framtiden skulle bli aktuellt med att polisanmäla personen eller om du behöver bevis till något annat.
• Att skriva dagbok gör så att du lättare kan komma ihåg vad som hände när. Skriv ned allt som händer dig och vilket datum det inträffade. Ha din dagbok på ett ställe som är säkert från din partner.
•  Om du fått skador efter ett våldstillfälle bör du dokumentera dem. Skriv det i din dagbok, uppsöka sjukvården som kan ge dig medicinsk hjälp och hjälpa dig fotografera dina skador. Vill du inte uppsöka en läkare kan du fotografera själv. Det är viktigt att man ser att det är du på bilderna. Om din skada är på ditt ben, se till att hela du är med. Fotografierna finns kvar till den dagen du eventuellt vill göra en polisanmälan.
• Tvätta inte dina kläder som du haft i samband med ett tillfälle av misshandel eller ett tillfälle av sexuella övergrepp.
• Spara hot du får via sms, email, brev eller via telefonsvararen. Lägg över dem i datorn så att du har dem och vidarebefordra dem till någon du litar på.
• Berätta för någon som står dig nära och som du litar på om din situation. Den personen kan ge dig stöd och bekräfta det som har hänt vid en eventuell rättegång.- Gör en polisanmälan

Våld i en nära relation räknas som ett brott i Sverige. Det är viktigt att göra en polisanmälan för din skull och för våldsutövarens skull så att hen ska förstå att det räknas som brottsliga handlingar. Länk med mer information finner du nedan.

Gör polisanmälan här

Om du är utsatt för hot kan du ha möjlighet till att få skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som det även kan kallas. Det innebär att ditt namn och din adress skyddas i folkbokföringsregistret, det vill säga att dina uppgifter inte kommer vara offentliga i det svenska folkbokföringsregistret. 

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: 

Skyddad folkbokföring

Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. När du har en markering för skyddad folkbokföring får du vara folkbokförd i den gamla kommunen trots att du har flyttat därifrån, eller i en annan kommun som du inte har haft någon anknytning till. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och sprids därmed aldrig till andra myndigheter. En adress till Skatteverket registreras dit du får din post.

Sekretessmarkering

En sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen omfattar alla dina personuppgifter.

En sekretessmarkering fungerar som en varningssignal för Skatteverket och andra myndigheter om att en prövning ska göras innan uppgifterna om dig lämnas ut. Det är alltså ingen absolut sekretess. En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som motsvarar hemligstämpeln på ett dokument.

Fingerade personuppgifter

Du kan få fingerade personuppgifter om du är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till ditt liv, hälsa eller frihet. Det innebär att du får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och ett nytt personnummer. Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Polisen.

Du ansöker om skyddad folkbokföring och sekretessmarkering hos Skatteverket. Fingerade personuppgifter ansöker du om hos Polisen

I och med teknikens utveckling uppstår även nya sätt att kontrollera och utöva hot och våld i relationer. Genom teknikens hjälp finns det möjligheter för den som utsätter dig att övervaka samt hitta dig genom GPS-funktioner i telefoner och datorer och genom sociala medier. Om du har misstankar om att den som utsätter dig har haft tillgång till din dator, mobil eller surfplatta kan det vara så att du behöver byta ut dessa och även läsa på om vilka möjligheter till kontroll genom teknologi som finns och huruvida den som utsätter dig kan använda sig av sådan teknik. 

Även om man är i en relation finns det inga skyldigheter att ge ut sina lösenord eller användarnamn till sin partner eller andra. Det är inte kärlek att tvinga någon till det heller. 

Detta är saker du kan göra om du har misstankar eller vetskap om att din förövare använder teknik för att kontrollera dig både i en nuvarande relation men framförallt om du lämnat relationen. 

• Se till att byta telefonnummer
• Byt abonnemang
• Använd helst inte en smartphone som kan spåras via GPS-funktioner.
• Se till att dina platstjänster är avstängda för hela mobilen och inte bara vissa appar. 
• Byt lösenord på dina konton
• Skapa hellre ett nytt konto för dina sociala medier
• Håll dina sociala media konton privata
• Var försiktig vem du bjuder in på dina sociala medier - har den personen kontakt med den som utsätter dig?
• Ge inte ut lösenord och användarnamn till någon

Är hoten mot dig internetrelaterade, mottagna via mejl eller via mobiltelefon spara bevis:

• Ta och spara skärmdumpar
• Kopiera och spara webbadresslänkar
• Spara e-post
• Spara sms

Undersök hur du kan rensa din sökhistorik och webbhistorik på din dator, mobil och surfplatta och gör ditt besök osynligt. Nedan finns en länk som kanske kan hjälpa dig.

Lär dig hur du gör ditt besök osynligt, klicka här